Vandring på Pilgrimsleden Halland Fjärås – Veddige

Pax et Bonum!

Det blev en bastant tur, längre än vad jag hade tänkt mig, men det är alltid spännande att utmana kroppen lite extra! Jag tror det blev någonstans över 3,2 mil sammanlagt. Lite långt att vandra på en dag. Speciellt som planen var att vandra en dag till med övernattning. Nu blev det inte så pga fysiska begränsningar och behovet av en grundinvestering.

Mina vandringskängor är mina trotjänare, de har varit med i många år och ställt upp troget på vad jag har hittat på. Att vandra utefter Pilgrimsleden Halland var inget som de uppskattade dock. Anledningen är enkel, mycket av vandringen är på småvägar av grus eller småvägar på asfalt. Det är för hårt, skogsvandring klarar de pga det mjuka underlaget men inte detta. Slutsatsen är att jag måste ha ett par nya kängor innan jag kan fortsätta vandra söderut. Jag kunde knappt stå upp när jag kom till Veddige på kvällen pga ont i fötterna. Så jag beslöt mig för att ta mig hemåt då vandring på söndagen inte var ett alternativ. Det budskapet lät mina fötter mig förstå tydligt.

Vandringen däremot är en otroligt vacker sådan. Genom Hallands vidsträckta odlingslandskap, kombinerat med småbyar, skogspartier och sjölandskap. Bondgårdar, gamla stugor, nyuppförda villor och villaområden, gör variationen härlig. Jag älskar landskapet i Halland! Det vidsträckta, det öppna, ger en speciell frid hos mig. Samma känsla som i fjällområden!

Att sedan vandra genom historiska landskap, där du kan känna historien genom dina fötter med gamla gravfält, brunnar, kyrkor, etc gör det otroligt speciellt. Inte sällan går jag och fantiserar kring hur det var att gå här för 800 år sedan, hur det såg ut, vilka det var som gick här, varför gick de här, vad sökte dem? När hjärnan sedan ser ett hus, tittar på trädgården, uthus, cyklar och bilar som står parkerade så kommer funderingarna på vilka de är? Hur kommer det sig att de bosatt sig just här? Hur mår de? Vad jobbar de med? Känner de till sin bygd, sin historia? Oändliga spekulationer, spännande tankegångar, och vips har det gått en timmas vandring. Tiden går aldrig sakta när du vandrar!

En annan rolig sak med vandringen i Halland är att jag vandrar genom byar, genom mer befolkade områden, vilket gör det till, inte bara en pilgrimsvandring utan även en social vandring. Det finns alltid någon att slå sig i slang med när jag passerar. Likafullt finns det områden utan bebyggelse där tankarna stillar sig, det blir tomt och fridfullt, jag bara är här och nu. Det enda som räknas då är omgivningen, mina fötter, vart de pekar och för mig.

För bilder från lördagens vandring, se här 

För lite mer fakta kring Pilgrimsleden Halland, läs här

Vandring Lödöseleden #5

Pax et Bonum!

Tidig morgon, frukost och iväg. Ryggsäcken var packad redan kvällen innan så det gick hyfsat fort att komma ut och åka tåget upp till Nödinge station och gå upp till helgens startpunkt, Nödinge kyrka.

En kort stund i stillhet, på med ryggsäcken, justera remmarna, en titt på kartan och iväg. En underbar frihetskänsla. Det är jag, ryggsäcken, vägen framåt och omgivningen. Förhoppningen för dagen var att ta mig ända bort till Marieberg, ca 5 km från Lödöse, en ganska så lång dagsvandring men då fick jag middag och låna en gästsäng av min vän istället för sovsäck. Klart inspirerande!

Jag började gå på den markerade leden mellan Nödinge och Nol för att därifrån vandra uppåt mot Skarrkärr. På så sätt skulle jag automatiskt ansluta till den omärkta leden som var mitt mål att vandra fram på fram till Skepplanda, där den markerade mötte upp. Ett utmärkt val och en bit innana Skarrkärr var jag ikapp igen. Det blev en lätt vandring upp till Skarrkärrs kyrka via vägar, mestadels asfalt. Inte jätterolig vandring men snabb och effektiv.

Efter Skarrkärr bytte vandringen karaktär totalt till landsbygdsmiljö med inblanding av skogen. Det var bra stigar, mestadels, och grusvägar som vandringen flöt framåt på. Även om leden inte är märkt så, om du är du uppmärksam på var du är på kartan, har du inge problem att veta var du är eller var du ska.

Själv var jag framme vid mitt natthärbärge vid 18-tiden på kvällen efter att ha vandrat ca 3 mil. Trött och sliten men förvånadsvärt pigg, så blev det middag och vänskap resten av kvällen.

Dag 2 var, jämfört med dag 1, betydligt enklare och kortare vandring. Efter lite drygt 1 timmas vandring så var jag nere i Lödöse och gick in i S:t Peders kyrka för en avslutande bön och lite stillhet innan bussen och tåget tog mig hemåt igen.

När jag vandrar länge så kör jag 50+10, dvs vandrar 50 min och vilar 10. Alltid dricka och äta vid paus. En stor fördel med Lödöseleden är att den passerar många kyrkor och på landet ligger kyrkorna ihop med kyrkogårdarna och på kyrkogårdarna går det alltid att hitta vatten att fylla vattenflaskorna med!

Naturen, landskapet, mötena, allt varierar hela tiden. Det är en fröjd att inte riktigt veta vad som väntar. Har inte sett mycket djur under dagarna men hört desto fler som springer iväg, lyfter, etc. Nu väntar nästa vandring som blir ytterligare ett ben närmare Santiago de Compostela, Fjärås och söderut!

Lödöseleden är färdigvandrad för denna gången, jag är övertygad om att jag kommer tillbaka hit igen.

För fler bilder från vandringen gå till min Facebooksida

För mer information om leden och etappen, läs här.

För att läsa alla mina blogginlägg om Lödöseleden, läs här.

Kväll om Pilgrimsleder i Sverige

I tisdags var jag på Pilgrimscentrum i Göteborg för en kväll om svenska pilgrimsleder. Vi fick höra personlig berättelser om
Dag Hammarsköldsleden
Lödöseleden (den pratade jag om)
Kungslena – Hjo
Munkastigen

Det var spännande att höra om de olika lederna som å ena sidan är så totalt olika men å andra sidan är väldigt lika. Olika om du tittar på miljö, natur, var de ligger. Lika med tanke på att här vandrar fortfarande pilgrimmer som det gjort i de flesta fall under många hundra år. Från fjällmiljön, via staden med omnejd till Västgötaslättens frodighet. Alla med sin egen dragningskraft och historia.

Det som är fascinerande tycker jag är att det hela tiden idag återupptäcks gamla pilgrimsleder. Att vandra dem är som att vandra i levande historia! Det finns även ett projekt på EU-nivå som heter Europeiska kulturvägar, där Europas gamla pilgrimsleder är en bärande del! Du kan bokstavligen ta dig från ett hörn av Europa till ett annat via stigar och vägar upptrampade under många hundra år av tusen och åter tusen pilgrimmer.

En alltigenom varm och trevlig kväll med intressanta leder, föredrag och framförallt härliga, intresserade människor.

Vandring Lödöseleden #4

Pax et Bonum!

Det var en bra och skön eftermiddag att ge sig ut i skogen, lagom kallt och nästan ingen vind alls. Förutsättningarna blev dock lite annorlunda när jag insåg att jag glömt maten och vattnet på kontoret, som tur är finns det affärer i Bohus också 🙂

Etappen jag planerade sträckte sig mellan Bohus och Starrkärr (Älvängen). Nu blev det inte så av flera skäl. Dels så kom jag ut i skogen en halvtimme senare än planerat pga av att bussen blev försenad beroende på trafiken och anslutningen redan hade gått. Men jag hann ju handla istället!

När jag började vandra så var planen att vandra igenom den omärkta delen av leden vilket jag startade med. Nu tog det ca 2 km sedan gick jag fel vilket resulterade i en halvtimmes extra vandring som inte fanns med i planen. Efter ett tag till så missade jag en stig så jag hamnade helt fel och upptäckte, helt omedvetet, att jag hamnat på den markerade leden istället. Jag tänkte att det var väl tänkt så och att jag fick fortsätta den vägen istället. Ner till Nödinge kyrka för en avslutande bön, sedan till tåget hem till Göteborg.

mycket sjöar, mycket kuperat i olika typer av skog, underlag och känsla. Det blir aldrig långtråkigt att vandra denna leden! Denna delen var nog den första som jag kunde känna skogskänslan helt och hållet då samhällen var frånvarande på den delen av den omärkta leden som jag gick. När jag kom ner till bebyggelsen och kyrkan så var det skönt det också, fast på ett annat sätt. Idag fick jag vandra bland både människor och djur, ett privilegium!

För bilder från vandringen gå till min Facebooksida

För mer information om leden och etappen, läs här.

För att läsa alla mina blogginlägg om Lödöseleden, läs här.

Vandring Lödöseleden #3

Pax et Bonum!

Det blev en eftermiddagsvandring igår, tisdag 6 okt, då helgens vandring blivit inställd på kort varsel. Men med fint väder och en aldrig sinande vilja så bytte jag om och gled iväg från jobbet lite tidigare än vanligt.

Jag hakade på leden där jag avslutat den tidigare, precis nedanför Angereds centrum, och fortsatte till Jennylund i Bohus. En underbar skön känsla att vandra igen, frihet, lugn och glädje. Att bara höra skogens ljud, fötternas tramp och låta sina egna tankar bara bli stilla och vara i nuet.

När jag var framme i Jennylund var det mörkt, så mörkt att jag vid vissa tillfällen fick ta fram ficklampan för att se åt vilket håll stigen fortsatte. En spännande känsla att vandra i mörkret, ännu tystare än innan, sinnena blir skärpta på ett annat sätt än under dagen och jag är förvånad över hur mycket jag ser även om det är mörkt ute! Samtidigt lite spännande då jag måste vara mer försiktig då jag inte ser allt på marken i form av ojämnheter, kvistar, rötter, etc. Skaderisken är större vilket gör att det går inte att vandra i samma hastighet som i dagsljus. De vita Pilgrimsmärkena på stolparna lyser dock upp och leder mig rätt. Jag är otroligt tacksam för dessa 🙂

Etappen är trevlig, med mycket skogsvandring på bra leder men även en del vandring på lite mer naturliga stigar. Otroligt varierande på alla sätt med höga utsiktsposter, djupa dalar, olika typer av skog och natur, fåglar som lyfter precis när du är bredvid. Mindre av bebyggelse och mer natur än de tidigare etapperna. Kuperad.

För bilder från vandringen gå till min Facebooksida

För mer information om leden och etappen, läs här.

För att läsa alla mina blogginlägg om Lödöseleden, läs här.

Dokumentär ”Att vandra Camino de Santiago”

Såg just en fantastisk dokumentär på SVT om att vandra Camino de Santiago. Vi fick möta flera olika livsöden och deras vandring genom Caminon, vad de lärde sig och hur de i många fall omvärderade mycket av det som de innan hade som sanningar.

Min egen beslutsamhet att pilgrimsvandra från Göteborg, genom Europa och avsluta med Camino de Santiago blev än mer fokuserad.

Jag är på gång!

Besök på pilgrimscentrum

Det var inte utan viss nyfikenhet som jag tog de sista stegen upp mot Masthuggskyrkan och Pilgrimscentrum i Göteborg. Jag hade försökt besöka dem för ett par veckor sedan men hittade dem inte då utan gick besviken därifrån. Sedan dess hade jag haft ett bra samtal med Marie på Pilgrimscentrum vilket lett till förväntan inför besöket.

Alltid skönt att komma in i den mäktiga Masthuggskyrkan, dess storlek, höjd och interiör gör mig alltid lugn och harmonisk och lite nyfiken. Idag var det dock inte kyrkan i sig som var det primära besöket (bara en bonus) utan Pilgrimscentrum som använder en liten samlingslokal inne i kyrkan.

Det blev ett precis så bra samtal som jag hoppats på med Marie, över en kopp kaffe såklart. Vad vore kyrkan utan kaffe? Efter samtalet gick vi ner till församlingshemmet, Repslagargården, och hon öppnade deras bibliotek för mig att botanisera i innan hon gick tillbaka upp till kyrkan. Spännande att få vara helt själv i ett nytt församlingshem och få lov att botanisera bland låneböckerna som fanns tillgängliga. Jag valde ut 4 stycken som jag med glädje kommer läsa under de närmaste veckorna!

Pilgrimsböcker

Fakta kring Lödöseleden

Lödöseleden är en ny led som blev invigd 2014. Det är ett initiativ att väcka liv i de gamla pilgrimslederna som fanns här i uppe i norden och var väl använda under medeltiden. Min plan är att vandra upp till Lödöse som ett sätt att väcka kroppen till liv, testa min fysik och utrustning. Detta innan jag fortsätter nedåt igen mot Santiago de Compostela.

Du kan läsa mer om hela leden och dess två olika ben på följande länk Vandringsleden Göteborg – Lödöse – Skara

För mer detaljerad info kring den delsträckan jag vandrar nu följ länken Göteborg – Lödöse

Vandring Lödöseleden #2

Planen var stor och vacker, genomförandet lite mindre spektakulärt skulle det visa sig.

Jag planerade för en tur utefter leden från Nylöse kyrka upp och förbi Surte någonstans. Övernattning inkluderat och packning i ryggsäcken därefter. Jag kom till Rannebergen när kroppen konstaterade att jag inte alls skulle fortsätta utan ta mig hemåt istället. Ibland är det läge att lyssna har jag lärt mig. Så jag struntade i att leta upp ett bra ställe för att sätta upp min hängmatta och övernatta och gick ned till Angereds centrum och tog spårvagnen hem istället.

Vandringen från Nylöse till Rannebergen är andra etappen för mig på denna leden. Etappen är spännande och annorlunda. Att vandra i skogen, med civilisationen så nära inpå hela tiden, är en udda känsla i kroppen. Å ena sidan är du helt själv med friden, lugnet, skogens ljud, å andra sidan hör du trafikens brus i bakgrunden och barn som leker med jämna mellanrum. Fördelen är att det alltid går att ta sig ur leden om man skulle behöva, vilket gör den mer tillgänglig för alla såklart.

Etappen gick mellan en fantastisk mängd med olika typer av skog och terränger. Alla med sin skönhet, titta på bilderna och njut själv! Etappen är dock kuperad hela tiden. Göteborg är byggt på kullar och dalgångar har jag fått ett praktiskt bevis på nu när jag vandrat upp och ner via dem. Det gör att det inte är någon lätt vandring kuperingsmässigt sett men stigarna är fina och väl underhållna.

Nu börjar planeringen för att hitta nästa tillfälle att vandra vidare uppåt mot Lödöse och denna gången blir det med övernattning!

För bilder från vandringen följ denna länken

För mer information om leden och etappen, läs här.

För att läsa alla mina blogginlägg om Lödöseleden, läs här.